Bobylon

Nu gjorde jag fel. Det var inte det jag skulle skriva om. Utopia alltså. Inte direkt åtminstone, snarare indirekt.

Om du tar dig mod att besöka festligheterna i dessa städer, så kan det vara bra att vara medveten om riskerna.

Du beställer inte in vitt vin. Det borde vara solklart, men kan vara värt att påminna om. Du beställer champagne. Inget annat.

Annars blir du portad. Det vet min vän, som vi kan kalla för Bobbo. Bobbo-not-eligible.

För att utföra speciella handlingar krävs speciella människor. Kotlettveckorna i Båstad respektive Visby är fulla av speciella människor med speciella egenskaper. Den ena mer bisarr än den andra. Gemensamt för besökarna är att de alla kan Schteka, och det jävligt bra också. Faktum är att några av världens absolut bästa Schtekare samlas på en och samma plats under nämnda veckor. Det är lite som OS, fast utan Kina.

Själv njuter jag varje gång det är dags. Stämningen, kamratskapen, luften, festandet, badandet, ja allt egentligen, är så extremt-förbannat-superduper-megatroniskt-UNDERBART under Kotlettveckorna. Här hemma i Stockholm alltså. Här råder den utopi som finns i mina mest älskade drömmar.

Stadens imbeciller följer råttfångarens champagnesprut som om de var förtrollade. Till världens ände om så behövs! Raus! Raus! Skriker Klaus!

Och Bob bara skrattar, när han sin trädgård krattar.